Gå till innehållet

Allert Tollstorp (1769–1835)

Handelsman, kronolänsman, gästgivare i Svenljunga.

Familj

  • Far: Georg Tollstorp
  • Mor: Catharina Greiff
  • Make/Maka: Elisabeth Bese
  • Gift: 1796

Barn

Nr Namn Född Död
15 Johan Anders Tollstorp 1799 1846
16 Catharina Elisabeth Tollstorp 1801 ?
17 Gustaf Theodor Tollstorp 1804 1874
18 Eva M. Tollstorp 1810 ?

Berättelse

Ursprung och familj

Allert föddes den 8 december 1769 som son till borgmästaren i Borås, Georg Tollstorp (1732–1803), och dennes hustru Catharina Greiff (1749–1797). Fadern Georg var borgmästare i Borås från 1766 och riksdagsman för mösspartiet vid riksdagarna 1769–70, 1771–72 och 1778–79. Modern kom ur den etablerade grosshandlar- och ämbetsmannasläkten Greiff i Göteborg.

Utbildning och tidiga år

I Uppsala universitets matrikel antecknas den 25 maj 1785: "Allert Tollstorp, W. Gotus f. 1769", inskriven under handledning av Albr. Julius Segerstedt. Av senare levnadsuppgifter framgår dock att han ganska snart lämnade den lärda banan och i stället ägnade sig åt praktisk näringsverksamhet och offentlig tjänst.

Äktenskap och släkten Bese

Allert gifte sig 1796 med Elisabeth Bese, född 24 mars 1771, som avled i Svenljunga den 12 juli 1829 av kallbrand. Hon var dotter till gästgivaren och handelsmannen Anders Bese och hans hustru Inga Maria (Inga Maja) Hallin, vilka var centrala gestalter i den lokala gästgiveriverksamheten.

Nyare genealogiskt material anger att Anders Bese var född 1727 i Borås och avled 1777, medan hustrun Inga Maria Hallin var född 1738 i Borås. Paret Bese–Hallin övertog gästgiverirörelsen på 1760-talet och drev den genom en expansiv fas för det lokala resandet. (Anm: Uppgifterna om födelseår och födelseort för Anders Bese och Inga Maria Hallin saknas i originaldokumentet.)

Barn

Från husförhörslängden för Svenljunga församling 1814–1824 och 1828–1830 har uppgifter sammanförts. Längderna är synnerligen svårlästa och vissa data felaktiga, så vitt kunnat utrönas. Familjen Tollstorp förekommer antecknad vid fyra tillfällen — tre gånger på Gästgivaregården och en gång på fastigheten Hornåker (? svårläst).

I kyrkböcker och husförhörslängder i Svenljunga återfinns följande barn till Allert och Elisabeth:

  • Anna Maria, född 1798, död samma år.
  • Johan Anders (nr 15), född 19 juni 1799 i Svenljunga, sedermera rustmästare, fanjunkare och löjtnant vid bl.a. Elfsborgs regemente och Kongl. Lifbeväringsregementet. Död 11 maj 1846 i Stockholm.
  • Catharina Elisabeth/Karin (nr 16), född 22 februari 1801, sedermera gift med gästgivaren Peter Berg, som övertog gästgiveriet i Svenljunga.
  • Gustaf Theodor (nr 17), född 20 augusti 1804 i Svenljunga, vice häradshövding och auditör vid Göta artilleriregemente. Död 3 december 1874 i Göteborg.
  • Eva M. Tollstorp (nr 18), född 20 mars 1810 i Svenljunga, senare utflyttad till Vadstena och därefter Stockholm.

Gästgiveriet i Svenljunga

(Anm: Följande kontextstycke saknas i originaldokumentet.) Gästgiveriväsendet i Sverige har sitt ursprung i medeltiden och formaliserades genom flera gästgiveristadgor; systemet avskaffades formellt först 1933. Svenljunga socken utvecklades successivt till centralort i Kind och Redvägs härader, med gästgiveri etablerat utmed viktiga vägar genom inlandet.

I lokala tryckta källor, såsom hembygdsföreningens bok om Svenljunga, framgår att handelsmannen Anders Bese övertog gästgiveriet tidigt på 1760-talet och innehade rörelsen 1764–1777. Anders dog den 10 december 1777; därefter drevs rörelsen vidare av änkan Inga Maja Hallin och senare generationer. Genom äktenskapet mellan Allert Tollstorp och dottern Elisabeth Bese kom gästgiveriet att knytas till släkten Tollstorp.

År 1783 blev sonen Olof kronolänsman, då endast 19 år gammal. Han gifte sig, men makarna skildes i början av 1790-talet. Olof avskedades som länsman 1793 och flyttade då hem till modern på gästgiveriet, svårt plågad av psykisk ohälsa. Efter långvarig osämja med drängen Swen Arvidsson dödade han denne med gevärsskott 1795. Han dömdes till döden den 1 maj samma år och avrättades.

Enligt husförhörslängder och mantalslängder står Allert som gästgivare i Svenljunga under de första decennierna av 1800-talet. I Svenljunga-boken anges att han "innehar gästgiveriet under ett tjugotal år i början av 1800-talet", vilket stämmer väl med kyrkobokföringen.

Vid 1820-talets mitt har gästgiveriet istället knutits till mågen Peter Berg, gift med dottern Karin. I husförhörslängden antecknas Peter Bergs hushåll på Gästgivaregården enligt följande:

  • M. Peter Berg f. 1797 14/4 (absens)
  • Hu Katr. Elisabeth Tollstorp f. 1801 22/2
  • Son Karl Peter f. 1824 21/11
  • Dr Joh. Elisabeth f. 1826 5/8
  • Son August Theodor f. 1828 8/10

I en förteckning över konkursakter från Kinds häradsrätt förekommer "Berg, Petter, gästgivare" i Svenljunga år 1833, vilket bekräftar att han då var etablerad som gästgivare.

Kronolänsman i Kinds härad

(Anm: Följande kontextstycke saknas i originaldokumentet.) Allert var samtidigt kronolänsman, en lokal kronotjänsteman med ansvar för att verkställa myndighetsbeslut, driva in skatter, hålla ordning och biträda häradsrätten. Kinds härad, där Svenljunga ingick, var ett av häraderna i södra Västergötland och utgjorde i Allerts tid del av Kinds och Redvägs domsaga.

(Anm: Följande kontextstycke saknas i originaldokumentet.) Det var vanligt att en och samma person kombinerade rollen som gästgivare med statlig tjänst såsom länsman, eftersom gästgiverier låg strategiskt och fungerade som naturliga knutpunkter för förvaltning och resor.

Övriga näringar

Allert var också aktiv som jord- och bruksägare:

  • 1810 — Ägare av 1/8 mantal av fastigheten Påbo i Roasjö socken.
  • 1815 — Nyttjare av ett tegelbruk om 1/6 mantal, samtidigt som han arrenderade "kvarnen Anders".

(Anm: Följande kontextstycke saknas i originaldokumentet.) Detta speglar en ekonomiskt diversifierad strategi, där gästgiveriverksamhet kombinerades med jordbruk, industriell produktion (tegelbruk) och kvarnrörelse — något som var typiskt för lokala elitpersoner i Kind under 1700- och 1800-talen.

Senare år på Nytorp

Efter hustrun Elisabeths död 1829 flyttade Allert till fastigheten Nytorp, ett nybygge inom Svenljunga. I hembygdsföreningens skildring av 1830-talets Nytorp nämns att där bodde "Allert Tollstorp, som dör här 1835", tillsammans med pigan Christina Jonsdotter (född 1803) och hennes döttrar Aurora Matilda (född 1831) och Laura Amalia (född 1834, död 1837).

I Svenljunga församlings dödbok för 1837 förekommer en notis om att flickan "Laura Angel (Angelica?) Tollstorp från Nytorp" avlidit den 17 september 1837 i kikhosta, 3/4 år 8 dagars gammal. Detta avser sannolikt samma barn som i hemmets anteckningar kallats Laura Amalia. Dokumentationen är delvis motsägelsefull, men ger en bild av ett hushåll där Allert i sina sista år levde tillsammans med ytterligare familjemedlemmar på Nytorp.

Allert avled 1835 i Svenljunga, efter ett långt liv som lokal ämbetsman och företagare.

Barnens fortsatta liv

Allerts barn kom i hög grad att förvalta och vidareutveckla det sociala kapital som byggts upp genom hans och tidigare generationers insatser:

  • Johan Anders Tollstorp (förare, d.v.s. underbefälsgrad) gjorde militär karriär, senare löjtnant, och bodde under en period som arrendator på prästbostället Kulla i Börstil, Uppland, innan han avled i Stockholm 1846. I husförhörslängden antecknas han ha avflyttat till Stockholm. Han slutade sin tjänst vid Elfsborgs regemente 1823.
  • Gustaf Theodor blev hovrättsauskultant i Göteborg, auditör vid Göta artilleriregemente och erhöll goda vitsord i samtida press vid sin död 1874. I husförhörslängden antecknas han ha avflyttat till Wittenberg i Tyskland.
  • Karin Tollstorp kom genom äktenskapet med Peter Berg att föra familjens anknytning till gästgiveriet vidare in i 1800-talets andra hälft.

(Anm: Följande kontextstycke saknas i originaldokumentet.) Därigenom kom Allerts släkt att förbli närvarande i både lokal näringslivshistoria och i det regionala tjänstemanna- och borgerskapsnätverket i västra Sverige långt efter hans död.

Lokalsamhälle och historisk kontext

(Anm: Hela detta avsnitt saknas i originaldokumentet.)

Svenljunga utvecklades under 1700- och 1800-talen från kyrkby till centralort med handelsplats och gästgiveri, strategiskt belägen i Kinds härad. Gästgiveriet och den lokala lanthandeln var nav i denna utveckling, liksom kyrkan och häradsförvaltningen.

I denna miljö verkade Allert Tollstorp som en typisk men väl dokumenterad representant för en lokal elit: delvis lärd, djupt förankrad i jord och fastighet, verksam i förvaltning och gästgiveri samt knuten genom giftermål till andra framträdande borgar- och prästsläkter.

Hans livsväg illustrerar övergången från 1700-talets ståndssamhälle till 1800-talets mer rörliga borgerliga samhälle, där utbildning, kapital, ämbete och släktstrategier samverkade i skapandet av social position.

Omnämnda personer

Person Född Död Roll / Relation Profil
Georg Tollstorp 1732 1803 Far, borgmästare i Borås P004
Catharina Greiff 1749 1797 Mor, släkten Greiff i Göteborg —
Elisabeth Bese 1771 1829 Maka —
Anders Bese 1727 1777 Svärfar, gästgivare och handelsman —
Inga Maria (Inga Maja) Hallin 1738 ? Svärmor —
Anna Maria Tollstorp 1798 1798 Dotter, död som spädbarn —
Johan Anders Tollstorp 1799 1846 Son, löjtnant P015
Catharina Elisabeth Tollstorp 1801 ? Dotter, gift med Peter Berg P016
Gustaf Theodor Tollstorp 1804 1874 Son, vice häradshövding och auditör P017
Eva M. Tollstorp 1810 ? Dotter P018
Olof Bese ? 1795 Elisabeths bror, kronolänsman, avrättad —
Swen Arvidsson ? 1795 Dräng, dödad av Olof Bese —
Peter Berg 1797 ? Måg, gästgivare i Svenljunga —
Karl Peter Berg 1824 ? Son till Peter Berg och Karin —
Joh. Elisabeth Berg 1826 ? Dotter till Peter Berg och Karin —
August Theodor Berg 1828 ? Son till Peter Berg och Karin —
Albr. Julius Segerstedt ? ? Handledare vid Uppsala universitet —
Christina Jonsdotter 1803 ? Piga på Nytorp —
Aurora Matilda 1831 ? Dotter till Christina Jonsdotter —
Laura Amalia / Laura Angel(ica?) Tollstorp 1834 1837 Dotter till Christina Jonsdotter, död i kikhosta —

Källor