Gå till innehållet

Georg Tollstorp (1732–1803)

Borgmästare i Borås, Riksdagsman, Handlare, Fabriksägare.

Familj

Barn

Nr Namn Född Död
5 Allert Tollstorp 1769 1835
6 Jacob Tollstorp 1771 1771
7 Engela Elisabeth Tollstorp 1771 1771
8 Engela Tollstorp 1772 ?
9 Elisabeth Tollstorp 1776 1803
10 Jacob Philip Tollstorp 1777 1848
11 Gustaf Tollstorp 1779 1829
12 Anna Maria Tollstorp 1780 1781
13 Christina Regina Tollstorp 1783 1871
14 Eva Fredrica Tollstorp 1787 ?

Berättelse

Georg Tollstorp (1732–1803) var en av Borås mest framträdande personer under senare delen av 1700-talet. Som långvarig borgmästare, riksdagsman och aktiv näringsidkare utövade han ett betydande inflytande på stadens utveckling under en turbulent politisk period i Sverige. Hans liv och verksamhet illustrerar den sorts uppåtgående samhällsmobilitet som var möjlig för en driftig och välsituerad borgarson under upplysningstiden.

Härkomst och familj

Georg Tollstorp var son till Allart Tollstorp (död 1738), stadsnotarie vid Rådstugurätten i Borås, och Elisabeth Abrahamsdotter Langlet, dotter till den välbeställde färgaremästaren Abraham Langlet. Familjen Langlet tillhörde en av Borås förnämsta släkter under 1700-talets början; färgarna utgjorde en högt värderad yrkesgrupp i den växande textilindustristaden.

Georg föddes den 14 januari 1732 i Borås (originalkällan anger 2/11, men enligt Wikipedia och Runeberg är datumet 14 januari). Han var yngre bror till Abraham Tollstorp, som dog samma år som han föddes (1730).

Genom sitt giftermål med Catharina Greiff från Göteborg (f. 1749, d. 1797-06-19) knyts Georg till en betydelsefull öst- och västindisk handelsfamilj. Catharina var dotter till superkargören Jacob Greiff och hans hustru Engela, född Aurell.

Catharina avled den 19 juni 1797, sex år före sin make. Makarna fick tio barn tillsammans, varav flera följde fadern in i framstående samhällspositioner. Sonen Jacob Philip Tollstorp (1777–1848) blev topograf och skönlitterär skribent, medförfattare till en betydelsefull beskrivning av Linköping och verksam inom svenska kulturkretsar.

Borås Stads historia del II innehåller mycket av intresse om Georg och hans barn.

Näringsverksamhet och jordägande

Georg Tollstorp påbörjade sin bana som handlare och köpman i Borås men utvecklade snart en mångsidig affärsverksamhet. Han var driftig och företagsam – egenskaper som samtida källor framhöll – och utökade sin verksamhet från handel till att omfatta fabriksrörelse och jordbruk.

Han startade eller köpte flera industriella anläggningar av betydelse för Borås framtida utveckling. Bland dessa märks:

  • Viskafors bruk, som han ägde
  • Katrineberg, ett lantbruk som enligt källorna var Borås första verkliga fabriksanläggning av detta slag
  • Omfattande jordegendomar runt Borås och i den större Sjuhäradsbygden
  • Flera gårdar inom Borås stad där han höll ett "gästfritt hus" – en viktig form av samhälleligt inflytande under perioden

År 1777 lämnade Tollstorp på anfordran en redogörelse för hur han utvecklat vissa markområden som han själv köpt upp i Borås. Denna redogörelse publicerades ursprungligen i Hushållnings-Journalen (februarinumret 1778) och återgavs senare i tidskriften Västgotalitteratur (1994). Redogörelsen vittnar om både hans praktiska kunskap om jordbruk och hans intresse för att dela dessa erfarenheter med en större publik.

Borgmästare och politiker

År 1766 valdes Georg Tollstorp till borgmästare i Borås – en position han innehade fram till sin död 1803, i hela 37 år. Som borgmästare tjänade han både som administrator av stadens rättskipning och som representant för borgarståndet i de större statliga sammanhangen. Han tilldelades senare assessorsvärdigheten, en titulär ära som underströk hans ställning inom det högre stadssocietetet.

Tollstorps politiska genomslag nådde sin höjdpunkt under riksdagen 1771–1772, då han etablerade sig som en av Mösspartiets ledande personer bland borgarrepresentanterna. Mösspartiet – även kallat det liberala eller reformistiska partiet – motsatte sig adelns monopol på politisk makt och förfäktade de ofrälses (borgares och bondeståndets) intressen. Under denna riksdag deltog Tollstorp aktivt i debatterna om kungaförsäkran för den nye kungen Gustaf III.

Tillsammans med några andra mer radikala borgarrepresentanter försökte han genom sin övertalningskonst genomdriva att kungaförsäkran skulle inrymma inte bara kungens befogenheter utan även de olika ståndens särskilda privilegier och rättigheter. Även om detta initiativ misslyckades, vittnade det om både hans politiska ambitioner och hans grundläggande ståndpunkt att inget stånd borde helt dominera de andra.

Enligt samtida källor var Tollstorp begåvad, kunnig och en skicklig talare – egenskaper som gjorde honom uppmärksammad på riksdagen. Han tilldelades dock inte något större förtroende inom sitt parti, vilket källor förklarar med att han var "för oförsiktig och oberäknelig". Denna karakteristik antyder en viss opåräknelighet och personlig styrka, men även möjligen en impulsivitet som gjorde honom mindre lämplig för partiets finaste diplomatiska uppdrag.

Georg Tollstorp deltog i tre riksdagar under sin livstid:

  • 1769–1770
  • 1771–1772 (mest framträdande)
  • 1778–1779

Eftermäle

Dagens Tollstorpsgatan i Borås är döpt till minne av Georg Tollstorp för hans långvariga tjänst som borgmästare (1766–1803) och hans betydelse för stadens utveckling under sent 1700-tal. Han representerade en typ av social mobilitet från borgerlig bakgrund till betydande lokalt inflytande – inte genom adelskap, utan genom handelsskicklighet, jordägande och politiskt engagemang.

Georg Tollstorp dog i Borås den 14 mars 1803, vid en ålder av cirka 70 år, efter att ha varit borgmästare i över tre decennier. Flera av hans söner fortsatte hans tradition av samhälleligt engagemang och kulturell betydelse. Hans efterkommande etablerade sig inom akademiska, militära och administrativa sfärer, vilket vittnar om den sociala position som hans generation hade etablerat för släkten Tollstorp.

Omnämnda personer

Person Roll/relation Länk
Allart Tollstorp Far P002
Elisabeth Abrahamsdotter Langlet Mor –
Abraham Langlet Morfar (färgaremästare) –
Abraham Tollstorp Bror P003
Catharina Greiff (1749–1797) Hustru –
Jacob Greiff Svärfar (superkargör, Ostindiska Kompaniet) –
Engela Greiff f. Aurell Svärmor –
Gustaf III Kung av Sverige –
Allert Tollstorp Son P005
Jacob Tollstorp Son P006
Engela Elisabeth Tollstorp Dotter P007
Engela Tollstorp Dotter P008
Elisabeth Tollstorp Dotter P009
Jacob Philip Tollstorp Son (topograf, skribent) P010
Gustaf Tollstorp Son P011
Anna Maria Tollstorp Dotter P012
Christina Regina Tollstorp Dotter P013
Eva Fredrica Tollstorp Dotter P014

Källor